Biogas är ett biobränsle som förekommer i gasform och används till produktion av värme och el eller även som fordonsbränsle. Vid anaerob nedbrytning av organiskt material bildas biogasen och den består då i huvudsak av metan och koldioxid samt små mängder av svavelväte och ammoniak. För att biogasen ska kunna användas till fordon måste gasen raffineras för att biogasen ska renas från koldioxid, då består biogasen av ca 97% metan.
Produktion
Biogas utvinns från avfall och annat organisk material som till exempel matavfall, gödsel och andra organiska restprodukter vilket betyder att biogas är förnyelsebart. Det finns många sätt att framställa biogas men den vanligaste kallas rötning. Vid rötning bryter mikroorganismer ner avfallet i en anaerob (syrefri) miljö.
Under rötningsprocessen tillkommer även en näringsrik rest som används som ekologiskt gödsel för jordbruket.
Biogasen som bildats under rötningen fungerar inte direkt som fordonsgas. För att biogasen ska kunna användas som fordonsgas måste den renas från skadliga ämnen och då kallas det att gasen uppgraderas.
Det finns många olika uppgraderingstekniker men den vanligaste är vattenskubber. Det är en enkel och tillförlitlig process. Biogasen komprimeras i en kolonn. Den komprimerande biogasen möter rinnande vatten från toppen av kolonnen. De skadliga ämnena som till exempel koldioxid och svavelväte absorberas lätt av vattnet medan metanet stiger till toppen. Efter biogasen uppgraderas innehåller den ca 97% metan och kan användas till fordonsgas.
Biogas i fordon
Bilar som drivs med någon sorts gas kallas gasbilar och i Sverige finns ca 55 000 gasfordon. De gasdrivna fordonen använder i princip samma motor som bensinmotorer men gasfordon behöver ett separat bränslesystem för gasen. I bränslesystemet lagras gasen i högt tryck, upp till 200 bar.
Det positiva med att använda biogas som bränsle är att biogas är förnybart och kan inte ta slut eftersom det framställs ur sopor. Biogasfordon är också bättre för miljön, en biogasbil minskar koldioxidutsläppen med upp till 90% jämfört med en bensinbil. Gasdrivna fordon minskar också utsläppen av andra kväveoxider och skadliga partiklar.
Ren energi från andra energikällor
Klimatforskarna är överens om att det inte räcker med att bara bearbeta de stora klimatpåverkande faktorerna som exempelvis koleldning. Även om det skulle ge det enskilt största bidraget till sänkt växthuseffekt om Kina helt slutade att elda med kol kommer det inte att räcka för att nå de tuffa målen om så låg medeltemperatur på jorden som möjligt. Man talar exempelvis om koldioxidsänkor som uppkommer i stora grönområden där växter konsumerar koldioxid.
För hushållen finns det flera olika sätt att ordna elförsörjningen på ett klimatvänligt sätt.
Vindkraft
Vindkraftverk och vindkraftsparker byggs upp på land och ute i havet för att generera el då vinden blåser. Fördelarna, förutom att vindkraft inte direkt bidrar till växthuseffekt vid genereringen, är att de är relativt billiga att bygga och underhålla. Svårigheterna ligger i att de omvandlar landskapet som alltid inte ses med blida ögon.
Solceller och solenergi
Solcellspaneler som används för att omvandla solljusets energi till elektricitet kan placeras överallt, på byggnader och ställningar på öppna fält där solen skiner. Solceller kräver material (metaller, jordarter) som är sällsynta eller svåra att utvinna för att ha tillräckligt hög verkningsgrad. En stor fördel med solceller är att distributionen uteblir om de installeras direkt där el används, exempelvis direkt på bostadshus och hem.
Biobränsle till fastigheter
Utveckling och utbyggnad av fjärrvärmeverk för uppvärmning av fastigheter och för att bidra med försörjning av varmvatten till hushåll pågår ständigt. Trots att kommunala fjärrvärmeverk har funnits sedan årtionden i Sverige finns det många områden där kalkylerna och miljövinsterna är stora genom biogas+fjärrvärmeverk. Med förtätning av samhällen kommer frågan om gemensamma nätverk för värmeproduktion. Kommunerna är ålagda att kontrollera byggnaders energieffektivitet via exempelvis energideklaration och boendemiljöer via OVK. Men trots att vi påtagligt ser den snabba klimatförändringen och har politiker med miljö som en av de viktigaste frågorna har vi en bra bit kvar innan vi helt följer stiftade lagar. Läs mer om energi för fastigheter.
Energibalansberäkningar
Till hjälp att värma byggnader och hushålla med energi gör man energibalansberäkningar. Beräkningen görs med utgångspunkt från byggnadens ritningar med data om ventilation och U-värden. Avancerad programvara behövs där byggnormsvärden, schabloner finns inlagda för att ge riktiga resultat. Kontakta ett tekniska specialistkonsulter, exempelvis Franska Bukten i Stockholm, för att veta mer om energibalansberäkningar och vad denna kan göra för driftsekonomin i er fastighet.